Nybyggare

Maja föddes med höftledsluxation, vilket innebär att hon har en instabil höft. I Majas fall är det högra höften som är instabil. Instabiliteten upptäcktes redan efter ett dygn på BB då Maja undersöktes av en barnläkare. En vecka senare fick vi en tid på ortopedmottagningen på Södersjukhuset där man efter ett ultraljud bekräftade diagnosen och behandling sattes in omedelbart. Prognosen är mycket god. I princip alla spädbarn som behandlas blir helt återställda och ju tidigare man börjar behandla desto bättre. Om man inte behandlar kan man få stora problem senare i livet.

Så nu ska Maja ha en von Rosenskena i 12 veckor. Det känns som en väldigt lång tid och vi saknar att komma riktigt nära vår bebis då skenan hela tiden är i vägen. Vi oroar oss för skavsår (som redan är ett faktum) och att Maja besväras av skenan. På sjukhuset har de hela tiden försökt ge intryck av att skenan inte innebär några som helst problem. När vi frågat om risken med skavsår och hur Maja ska kunna sova på rygg så upprepar de bara att bebisen inte besväras av skenan. Sen kommer vi hem och märker direkt hur skavsår dyker upp och hur Maja tvärvägrar att sova på rygg. Vi tycker att sjukhuset hade kunnat vara lite ärligare och gett oss riktiga råd istället. När vi sökt information på Internet så verkar det här vara den inställning som föräldrar med lux-barn möter på sjukhusen.

Varannan vecka ska vi på återbesök på sjukhuset. Då tar läkaren av skenan och vi får bada Maja och gosa. Sen sätter läkaren på skenan igen och vi får åka hem i två veckor till.


Blöja och kläder sätter vi utanpå skenan. Vi har fått packa undan alla kläder i storlek 50/56 och använder nu rymliga kläder i storlek 62-80.


Det är viktigt att hålla torrt och rent för att undvika skavsår. Bebisbajset har en tendens att glida in under skenan. Och så hoppas vi att det inte blir en alltför svettig sommar. I så fall får vi väl dra igång AC:n här hemma och hålla oss inomhus med Maja.